När det förnybara inte förslår

Tyskt kolkraftverk i Neurath

För tillfället är flera av Frankrikes kärnkraftverk stängda för översyn och underhållsarbeten. Ett resultat av detta är en fördubbling av produktionen i kol- och naturgaskraftverken. I september lär Frankrike ha producerat mer fossilel än på 32 år samtidigt som kärnkraften inte gett ett så litet tillskott sedan 1998. Med de högsta elpriserna sedan 2009 som resultat.

Under 2015 svarade kärnkraftverken i Frankrike för nästan 80 procent av den producerade elen. Vattenkraften stod för 10 procent och fossilkraften för 7,5 procent. “Förnybart” gav ett bidrag på 6,1 procent.

Nu ska snart en del av underhållsarbetena vara klara så att åtminstone sex reaktorer av de 18 som kontrollerats kan startas igen. Under arbetena på dessa sjönk produktionen av vattenkraft till rekordlåga nivåer på grund av små nederbördsmängder, vilket självfallet förvärrade läget.

Det är för övrigt inte bara Frankrike självt som drabbats av den minskade totalproduktionen. Tyskland köper stora mängder el av sin granne och har fått se kostnaderna för den importerade elkraften öka med uppåt 20 procent. Den intermittenta vind- och solkraften förslår inte långt och kräver som känt kontinuerlig baskraft, vilket lett till att landet på senare tid ökat det fossila tillskottet till över 50 procent (medan ”förnybart” står för 27 procent). Under de senaste 5 åren har Tyskland öppnat kolkraftverk med en sammanlagd kapacitet på över 10 gigawatt.

Idag har Tyskland – trots omskrivna ”Energiewende” – över 20 gigawatt brunkolseldad elkraft. Brunkol är som de flesta numera vet det fossila bränsle som ger de högsta CO2-utsläppen per ton – en tredjedel mer än stenkol och tre gånger mer än naturgas. Men brunkol är ett billigt bränsle och tyskarna exporterar sitt elöverskott till Österrike, Nederländerna, Frankrike och Schweiz. Experter menar att trots den kraftiga utbyggnaden av sol- och vindkraft kommer Tyskland inte att kunna leva upp till 2020 års mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent under 1990 års nivåer. I stället sker en liten ökning av CO2-utsläppen. 

Det tycks alltså som om både Frankrike och Tyskland kommer att vara beroende av kolet för lång tid framåt.

Artikeln bygger på analyser från BP och Bloombergs.

BP Statistical Review, http://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html

http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-10-18/france-burns-coal-like-its-1984-as-prices-jump-on-atomic-woes

Den nya "klimatvetenskapen"

Översvämning orsakad av väder.

Härom kvällen visade Aktuellt bilder från de sydöstra delarna av Sverige som inte fått tillräckligt med regn under vintern och våren för att hålla grundvattennivån uppe. Så torrt i markerna i Östergötland och Småland har man inte haft det på 50 år, hette det. Därför kan man i förlängningen tvingas nödslakta en del av sina besättningar. Inte oväntat hade tjänstgörande meteorolog Helen Thronstad förklaringen – det förändrade klimatet. Och hennes prognos för framtiden var pessimistisk: just de här delarna av vårt avlånga land kommer kanske att få leva med torka och missväxt.

Till och med en väderamatör som eder Skeppsgosse har lärt sig skillnaden mellan klimat och väder, men det är en skillnad som SMHI:s talespersoner gärna bortser från. Att det regnat lite i de sydöstra delarna av Sverige under 2015 och 2016 stämmer säkert, men med tanke på att detta har hänt tidigare betyder det ju inte per automatik att klimatet håller på att förändras till det torrare. Om det nu hänt för 50 år sen, varför kan det inte hända igen?

Skeppsgossens enkla (och ovetenskapliga) tumregel att hålla begreppen ”väder” och ”klimat” isär är att väderförändringar inträffar med viss regelbundenhet under perioder på låt oss säga några och upp till kanske 100 år, medan klimatförändringar som regel tar några tusen år på sig innan de märks.

Ibland tycks dagens meteorologer och klimatforskare inte veta på vilket ben de ska stå. Skeppsgossen läste härförleden följande uttalande: ”Att analysera enskilda väderhändelser är problematiskt, av i huvudsak två skäl: Vädret varierar naturligt, även utan klimatförändringar, och den globala uppvärmningen kan vara endast en av åtskilliga faktorer som påverkar en viss väderhändelse.” Heureka!

Ett färskt exempel på hur galet det kan bli är översvämningarna i Frankrike och Tyskland i maj. Då skyndade sig experterna att skylla händelserna i Frankrike på klimatförändringarna – men i fallet Tyskland var de inte alls lika säkra, trots att översvämningarna i Tyskland orsakades av samma lågtryck som drabbade norra Frankrike några dygn senare. Har vi inte öppna gränser i Europa som tillåter också klimat och/eller väder att passera fritt?

En förklaring till skillnaden är att vädergubbarna i de båda länderna nöjde sig med att jämföra data och observationer från sitt eget land och inte från  grannens. Att det regnade mer än lovligt under ett dygn i Tyskland kan ingen förneka. Men data visade på en tydlig nedgång i ettdygns-nederbörden i regionen och det var bara en enda klimatmodell som visade på en liten ökning orsakad av klimatförändringen. Alltså kunde meteorologerna inte styrka sambandet.

I fallet Frankrike visade alla datamodeller däremot på en trolig kraftig ökning av nederbörden i Loire- och Seinebäckena medan observationerna talade för motsatsen. Följaktligen satte meteorologerna större tilltro till datormodellerna. Här fanns ett klart och entydigt samband med klimatförändringen, ansåg de.

Det är detta som idag betecknas som “klimatvetenskap”.

Översvämning orsakad av klimatförändringarna.