Klimatdystopi

Framtiden ser ganska mörk ut

Naomi Oreskes, professor i History of Science vid Harvard, har Skeppsgossen stött på tidigare på ett av narrskeppen. Hon är en sorts katastrofernas urmoder, som uppenbarligen fröjdas inför jordens undergång och i väntan på den gör sig en hacka på att skriva om den. Senaste boken har titeln ”The Collapse of Western Civilisation”. I den förutspår hon bland annat slutet för större delen av mänskligheten – de enda som överlever den globala uppvärmningen är vi nordeuropéer, en del folk i Asien och Nordamerika och grupper av indianer i Anderna. Alla som bor i Australien och Afrika kommer att utplånas. Om så där en 400 år, bör det tilläggas.

I boken finns faktiskt ännu hemskare nyheter, nämligen att klimatförändringarna kommer att ta död på alla våra hundvalpar och kattungar. När man utmålar en så gruvlig framtid kan man vara garanterad att få högljudda läsarreaktioner. Enligt Oreskes själv ”började en läsare gråta, fast det inte var min avsikt att göra människor så ledsna… Jag ville bara skriva något som skulle få människor att vakna. Amerikanerna spenderar ju miljarder på sina sällskapsdjur varje år, och jag tänkte att om de fick veta att hundar och katter var hotade, då skulle mattar och hussar säkert börja fundera.”

Javisst, vad är ett människoliv värt jämfört med en valps eller en kattunges i vår civiliserade och upplysta värld? Enligt dem som läst boken kommer den stora massdöden av sällskapsdjur att inträffa redan år 2023, samtidigt som vi kan sörja så där en halv miljon människor som fått sätta livet till på grund av den globala uppvärmningen.

Oreskes framhåller i en intervju i australisk teve att hon inte skriver någon typ av science fiction. Allt är grundat på vetenskapliga fakta som lagts fram av FN:s klimatpanel IPCC. Det enda hon gjort är att försöka visa hur den framtida katastrofen kommer att påverka oss i stort och smått.

I ett annat kapitel målar hon upp en helhetsbild: ”År 2040 var värmeböljor och torrperioder norm. På många håll infördes kontrollåtgärder som vatten- och matransonering och regler om ett barn per familj. I de rikare länderna avfolkades de mest orkan- och tornadoutsatta regionerna. I de fattiga länderna var förhållandena naturligtvis ännu värre: landsbygden i Afrika och Asien avfolkades genom sjukdomar, undernäring och ofruktsamhet…”

Följande år, 2041, drabbades hela världen av missväxt på grund av dittills aldrig upplevda värmeböljor. Resultatet blev våldsamma upplopp i alla större städer när befolkningarna krävde mer mat. Samtidigt drabbades världen av insektsangrepp som ledde till utbrott av sjukdomar som tyfus, kolera, denguefeber och en massa annat otrevligt. Till slut tvingades USA och Kanada gå samman i Nordamerikas Förenta Stater, och i Europa genomförde EU massförflyttningar av invånarna i de södra delarna upp till Skandinavien och Storbritannien.

Oreskes menar också att det s.k. 2-graders-målet redan är överspelat och att vi framöver måste räkna med en global temperaturhöjning på fyra till fem grader. Och som alla troende avfärdar hon uppgifter som att det inte skett någon temperaturhöjning på jorden under snart 20 år som en systematisk och organiserad ”desinformation”.

Professor Oreskes är med andra ord ännu en person som är så fascinerad av sin egen vision om jordens undergång att hon blundar för fakta och känner ilningar av tillfredsställelse när hon kan skrämma upp hund- och kattägare. Förhoppnngsvis slipper vi se hennes bok i översättnng, men det skulle å andra sidan inte förvåna Skeppsgossen om exempelvis Victoria Dyring köpte in en intervju med henne till ”Vetenskapens värld”. Kvaliteten i Naomi Oreskes profetior har ju ungefär samma vetenskapliga tyngd som de flesta av inslagen i det programmet.

Källa: Tony Thomas blogg tthomas061.wordpress.com

Den livsfarliga hamburgaren

Har du märkt att kött blivit allt farligare att äta på sistone? Åtminstone enligt statstelevisionens förljugna och vinklade ”Vetenskapens värld” och andra propagandaprogram. Man får cancer, man blir tjock och allt möjligt annat hemskt. Tyvärr är det inte bara i duktiga Sverige som miljönarrarnas senaste måltavla ägnas uppmärksamhet utan i exempelvis USA sker samma slags indoktrinering. Där har det nyligen släppts en dokumentär med den vitsiga titeln ”Cowspiracy”. Regissören till denna presumtiva Oscarsvinnare säger: ”Många av oss har vaknat och insett att vi kan välja att antingen skydda livet på den här planeten eller att döda allt liv på den här planeten bara genom att välja vilken typ av mat vi ska äta varje dag.”

Den som berättat för Skeppsgossen om detta heter Jayson Lusk. Han är professor i lantbruksekonomi och har skrivit ett inlägg i Wall Steet Journal. Han citerar en kolumnist i New York Times som skrev att ”köttpriserna inte speglar de yttersta konsekvenserna [av köttätandet] nämligen koldioxidutsläppen och övervikten”. Men – som Lusk skriver – det här med låga köttpriser är en överraskning, eftersom köttfärsen i USA kostar 14 procent mer än den gjorde för ett år sedan och 29 procent mer än för två år sedan enligt officiell statistik. Orsaken anges vara torkan och de höga priserna på majs, de senare delvis beroende på etanolframställningen.

Jayson Lusk har också synpunkter på hållbar uppfödning, närproducerat och ekologiskt. Han påminner om att alla dessa fina modeord i praktiken betyder lägre avkastning, användning av större arealer och mer vatten och därmed också större klimatpåverkan. Han förvånas över att även välrenommerade hälso- och kostexperter på fullt allvar kan påstå att en hamburgare mer eller mindre får polarisarna att smälta och att vi kan spara miljarder dollar inom sjukvården genom att äta mindre kött. ”Då bortser man från att kött innehåller nyttigt protein, vitaminer och järn. Det finns studier som visar att en minskad köttkonsumtion leder till både järnbrist och blodbrist.”

Vi ska ju inte heller glömma att idisslande djur omvandlar för oss oätligt gräs till en proteinpackad föda som de flesta människor gillar. Vad händer om vi slaktar alla kor? Vilka ska då hålla efter marken och stoppa sly och förbuskning? Och vad ska jordbrukarna leva på? Sallads- och spenatodlingar?

Nu har Skeppsgossen lagt pannan i djupa veck och kommit fram till följande:

Gräs binder CO2 när det växer. Korna äter gräset och rapar och fiser CO2. Om vi låter gräset växa utan att mulbetas kommer det att vissna ner på vintern. Då tar mikroberna över och rapar och fiser CO2. Likaså andas insekter och andra smådjur ut CO2. Slutsatsen kan bara bli att om vi helt vill slippa CO2 så bör vi asfaltera alla åkrar och ängar och grönytor. Självfallet kommer miljövännerna att försöka hindra maskinerna som gör jobbet men det är förmodligen en välgärning att lägga asfalt över dem också.  

Endast kärnkraften kan rädda världen!

Nu går skam på torra land - miljöprofeterna gör en kovändning och vill satsa på kärnkraften!

Kärnkraften är ett rött skynke för alla klimat- och miljövänner, och senast i veckan sände Vetenskapens värld i SVT ett vinklat reportage om “katastrofen” vid Fukushima. Kanske hade det varit på sin plats att Victoria Dyring också nämnt något om det öppna brev som undertecknats av självaste James Hansen, med ett förflutet vid Nasa, Ken Caldeira vid Carnegie Institution, Kerry Emanuel vid MIT och Tom Wigley vid University of Adelaide i Australien.  

Innehållet i brevet, som överlämnades till media i söndags, borde ge alla miljönarrar frossbrytningar. De fyra herrarna skriver nämligen att vind- och solkraft inte räcker för att minska koldioxidutsläppen och hejda den globala uppvärmningen. För att vi ska kunna göra det uppmanas världens vise män att satsa mer på säker kärnenergi!

En gång till – det är kärnenergi som kan rädda världen!

Redan har en och annan miljöpartist på Narrskeppet setts hoppa överbord utan flytväst i förtvivlan över att en guru som James Hansen gjort en sådan kovändning. Förhoppningsvis får vi höra fler plask framöver.