Solskojarna

Trots att många menar att klimatdebatten är mer eller mindre död, går det fortfarande att tjäna grova pengar på klimatalarmismen, åtminstone i USA. Al Gore och hans kumpaner fortsätter att skära guld på skattebetalarnas bekostnad, vilket med stor sannolikhet förklarar deras ständiga förnekande av fakta. En av narrarna i Gores följe är Elon Musk, en skojare som efter misslyckandet med elbilen Tesla nu gett sig in på solcellsmarknaden.

Hans företag i den sektorn heter SolarCity, och det har precis som Tesla aldrig gett en dollar i vinst. Ändå har SolarCitys aktier gått upp med 600 procent sedan årsskiftet. Orsaken är att mytomanen Tesla förklarat att företagets omsättning ska öka med upp till 90 procent under 2014. Att det idag har skulder på 61 miljoner dollar tycks inte spela någon roll. Företaget backas precis som Tesla upp av den amerikanska regeringen och då känner sig investerarna trygga.

SolarCity lever på – eller hoppas kunna leva på – att sälja in solceller till egnahemsägare och skolor i Kalifornien. Det är en på många sätt lysande affärsidé eftersom firman kan tillgodogöra sig den 30 procentiga statliga skattekredit som kunderna är berättigade till då de sätter upp solceller på sina hustak. Som tack får kunderna solcellspanelerna gratis installerade och ”leasar” dem sedan av SolarCity.

Men – och nu borde taskspeleriet vara uppenbart för varje tänkande människa – i gengäld skriver husägaren på ett avtal i vilket han avsäger sig all rätt till alla statliga skattelättnader och rabatter nu och för all framtid. Dessa pengar tillfaller i stället ett antal investmentbolag. Ett av dem heter Generation Investment Management LLP och bakom det döljer sig ingen mindre än självaste Al Gore!

Därtill kommer en massa delstatliga och lokala bidrag som SolarCity kan sno åt sig. Kalifornien ger över 3,3 miljarder dollar i rabatter för solcellsinstallationer fram till 2016 medan husägarna kompenseras med lite billigare el (5 – 10 procent av den totala installationskostnaden). Kaliforniens skoldistrikt har fått 400 miljoner dollar i år för bland annat solcellspaneler. Självklart är SolarCity med i anbudsgivningen och har redan skrivit åtskilliga kontrakt med skoldistrikten.  

I Kalifornien kan den som har solceller på taket precis som i Sverige sälja tillbaka överskott till det allmänna nätet för en hygglig slant eller 16 cent per kilowatt. Kraftbolagen är enligt lag tvingade att köpa elströmmen trots att priset är ungefär det dubbla mot vad de betalar för annan el. Samtidigt lobbar SolarCity energiskt och effektivt mot aktörer som baserar sin verksamhet på olja och naturgas. När ett kommunägt elbolag i Arizona nyligen krävde att solcellsägarna skulle betala nätavgifter för den el de skickar ut och får betalt för, då tog det hus i helsike bland solenergiskojarna och bolaget beskylldes för att vilja införa en ”solskatt”.

Skeppsgossen gissar att vi får en liknande utveckling i Sverige om de gröna fortsätter att lura i svenska folket att solceller hör framtiden till. Så fort det handlar om statliga subventioner finns det alltid narrar som ser chansen att göra sig en hacka – se bara på Bert Karlsson och hans gelikar som idag tjänar grova pengar på flyktingförläggningar. Att solen inte lyser i vårt land tillräckligt mycket för att generera någon elström av betydelse spelar lika liten roll som att de asylsökande som inkvarteras i förläggningarna i stor utsträckning inte är i behov av asyl. Huvudsaken är att profitörernas plånböcker sväller på skattebetalarnas bekostnad.

Nej mina vänner, än är hotet från koldioxiden högst levande för alla som tror på våra statskontrollerade media och virrpannorna inom miljörörelsen. De är lika svåra att övertyga om att jorden håller på att bli svalare som det är att få en muslim eller jude att äta en skinkmacka.  

Tacka koldioxiden för att du lever!

”Miljoner människor kan tacka de ökade koldioxidhalterna i atmosfären för att de lever”. Det säger alltid kontroversiella men välinformerade Joanne Nova på sin blogg http://joannenova.com.au 

Förklaringen till påståendet är att utsläppen av växthusgaser i hög grad bidragit till större skördar världen över. Enligt en rapport har detta i pengar uttryckt betytt en ökning med 3,5 triljoner dollar under perioden 1961 – 2011. Idag kan tillskottet av CO2 värderas till 160 miljarder dollar årligen. “Och då talar vi bara om förbättrade skörderesultat”, skriver Joanne. “Vi bör också räkna med hälsovinster som minskad dödlighet eftersom varmare vintrar minskar dödligheten i högre grad än vad varmare somrar gör… Ur ett ekonomiskt perspektiv är det relevant att ställa frågan: ’Har vi råd att alls begränsa CO2-utsläppen?’”

Till de sorgligaste kvinnorna i klimatdebatten hör FN:s Christiana Figueres. I en BBC-intervju nyligen blev hon alldeles tårögd när hon tänkte på vilka följder klimatförändringarna skulle få för kommande generationer. ”Det är så orättvist och omoraliskt mot dem som kommer efter oss, vi dömer dem till döden redan innan de blivit födda. Vi har ett val, det är det väsentliga, vi har möjligheter att förändra framtiden för våra barn.”

Alltid lika slagkraftig och underhållande är däremot Lord Christopher Monckton. Här ett klipp ur en radiodiskussion med klimatalarmisten Alan Jones:

Monckton: 2007 års IPCC-rapport påstod att jorden blev 0,2ºC varmare per årtionde. I den senaste rapporten är siffran 0,12º. Varje år betalar världen 100 miljarder dollar till FN:s klimatfond – till vad nytta?

Alan Jones: Koldioxiden värmer planeten men det kan inte avläsas i temperaturen, eftersom värmen döljs någonstans i världshavens djup.

Monckton: Mycket märkligt. Man påstår att den på något sätt lyckats ta sig från atmosfären till haven. Inte till den del av havet som möter atmosfären, nej den missade koldioxiden och i stället sjönk den ner till havsbottnen där vi inte kan mäta den. Och en dag dyker den upp och säger Buu! Rena sagorna, med andra ord... Hur kan någon människa på denna planet, vetenskapsman eller inte, tro på sådan smörja?

Jodå, det finns massor av passagerare på världens många narrskepp som tror på smörjan. Förra året investerades totalt i världen nästan en miljard dollar om dagen på “klimatförebyggande” åtgärder. Tänk på siffran – en miljard dollar om dagen! Tänk om vi hade satsat lika mycket pengar på förbättringar inom exempel hälso- och sjukvården, på hjälp till svältdrabbade områden i världen etc.?

Klimatnarrarna påstår också att jorden närmar sig en sjätte massutrotning i stil med dinosauriedöden som ett resultat av att vi eldar med fossila bränslen. Det är en klyscha som de upprepat så många gånger att folk tror på den. Naturligtvis är också påståender helt hämtat ur luften liksom så mycket annat av det som ”experterna” kläcker ur sig.

I en artikel i tidskriften Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology sägs i klartext: “Den mängd kol som behövs för att orsaka en massdöd är mycket större än jordens förråd av fossila bränslen.”

Alltså – även om de överdrivna antagandena om koldioxidens påverkan på klimatet var riktiga och även om vi eldade upp hela reserven av fossila bränslen så skulle det inte inträffa någon massdöd på jorden.

Klimatmyterna är seglivade och media hjälper till att hålla dem levande genom att tiga ihjäl åsikter och rapporter som inte stämmer med PK-maffians. Förhoppningsvis kan Skeppsgossen i liten mån fungera som en motvikt.   

Den kommande världsregeringen?

Britterna allt tröttare på den gröna vandalismen

De första vindsnurror som rivits i Europa missprydde vackra Yorkshire Dales

Motståndet mot vindkraft och annan förnybar (läs ”meningslös”) energi växer i Storbritannien och blir starkare ju fler projekt som planeras och byggs. Ett exempel är den lilla byn Orston i grevskapet Nottinghamshire. På ängarna runt byn planeras nu fyra anläggningar för ”grön” energi. En av dem består av ett par väldiga vindsnurror som helt kommer att förstöra landskapet. 

“Det handlar om grön vandalism med girighet som drivkraft,” säger en av invånarna och pekar på bilderna av en vindsnurra som är fem gånger högre än tornet på byns kyrka. En bit därifrån har man projekterat ett annat lika högt vindkraftverk. På agendan står också en solcellsanläggning med över 50 000 celler och en biogasanläggning i jätteformat.

Anledningen till att så många människor ute på landsbygden nu drabbas är att den brittiska regeringen satt upp målet att 15 procent av landets energibehov ska täckas med förnybar  energi år 2020. För att förverkliga det vräker regeringen subventioner över kraftverksägarna. Förra året betalade man ut hela 1,2 miljarder pund till dem. Det innebär att varje jobb inom vindkraftsindustrin nu kostar 100 000 pund. Och värre blir det – de totala subventionerna beräknas uppgå till 6 miljarder pund 2020.

De flesta av den lilla idyllens invånare är mot projekten och menar med all rätt att släpper man in en aktör så följer andra efter illa kvickt. För här finns ju stora pengar att tjäna. ”Scouter” åker runt och väljer ut lämpliga platser, knackar på dörrarna hos de närboende och berättar att de snart får en spännande granne som bidrar till landets välstånd… Och precis som i Sverige är merparten av lokalbefolkningen rädd för att säga nej.

Många ställer sig mer positiva till solkraftverket än till vindsnurrorna eftersom det blir mer diskret. Och en biogasanläggning måste väl vara bra? Nej, säger en av dem som försöker stoppa exploateringen av idyllen Orston, det handlar likafullt om att industrialisera landsbygden. Enligt planerna kommer exempelvis bara trafiken att öka med minst 8 500 traktorer som ska transportera råvara till verket dag ut och dag in.

”VI HAR FÅTT UTSIKTEN TILLBAKA!” utropade samfällt invånarna i Yorkshire Dales när fyra fula och inte längre fungerande vindmöllor monterats ned. Det är första gången det händer i Storbritannien. I ett par decennier har de abominabla snurrorna förstört det vackra landskapet med sina 75 meter höga torn. De byggdes för att leverera kraft till Chelker-reservoarens pumpstationer trots hårt motstånd från lokalbefolkningen. Nu ville bolaget ersätta dem med två ännu högre vindsnurror men då sade kommunfullmäktige nej.

Enligt en talesman för motståndsrörelsen lär detta vara första gången i Europa som en så stor vindfarm rivits och inte ersatts med nya snurror. ”Det har varit en lång kamp men nu har vi visat att det går att vinna. Under senare år har aggregaten inte fungerat och stått där som rostiga monument över vansinnet.”

När får vi se de första vindkraftverken plockas ner i Sverige? Det kommer troligen att dröja en mansålder om miljömupparna får råda. Svenska vindkraftverk har ju en nära nog obegränsad livstid och de levererar konstant ström, enligt vindkraftsmaffian. Vackra är de också, och inte heller utgör de någon fara för fåglar och andra levande varelser i deras närhet, det intygar både naturvårdsverket och naturskyddsföreningen.

Men kanske kan ”vindturbinsyndromet” bidra till fler överklaganden. Det är 57-åriga Sue Hobart, ägarinna till en blomsteraffär i Cape Cod som fått en läkare vid självaste Harvard Medical School att intyga att hennes trötthet, sömnproblem och öronsusningar orsakat av vindkraftverk i stadens närhet. ”Först irriterades jag av det ständiga svischandet och jag tyckte att de förstörde landskapsbilden”, sa hon i en tv-intervju. ”Men jag kopplade inte ihop anläggningen med mina hälsoproblem.”

Begreppet “vindturbinsyndromet” skapades av barnläkaren Nina Pierpoint efter en privat undersökning av ett större antal människor som tvingades leva i närheten av vindkraftverk. Undersökningen har förstås kallats ovetenskaplig och partisk, men hon anser fortfarande att de psykiska och fysiska besvär som vindkraftverken orsakar hos människor är den gröna industrins ”lilla smutsiga hemlighet”.

    

Comeback för kolkraften

Kolkraften levererar...

I oktober för 40 år sedan stoppade OPEC-länderna oljeleveranserna till Väst som hämnd för USA:s vapenleveranser till Israel. Man må tycka vad man vill om detta, men embargot fick Västvärlden att vakna på flera sätt. 

Det var nu amerikanerna på allvar började borra efter olja utanför Alaska, det var nu man började satsa på kärnkraft och kol för att säkra energitillgången, det var nu vindkraften kom in i bilden på allvar. Till och med solenergin såg ut att bli ett praktiskt användbart alternativ. Och överallt i världen talades det om att spara energi med hjälp av bränslesnålare bilar, effektivare hushållsprodukter och en massa annat.

1973 var det i huvudsak Nordamerika, Västeuropa och Japan som konsumerade olja – närmare bestämt 2/3 av produktionen. Idag svarar ”utvecklingsländerna” för hälften av konsumtionen. I september i år gick för övrigt Kina om USA som världens största nettoimportör av olja.

Samtidigt är världens oljeproduktion 50 procent större än den var 1973. Efter fälten i Nordsjön och utanför Alaska spelar oljan från fälten i Mexikanska golfen en allt viktigare roll för USA:s oljekonsumenter liksom oljesanden i Kanada som uppges utgöra större oljereserver än de som finns i Libyen. Idag importerar USA endast 35 procent av sin olja – resten utvinns inom landet eller i dess närområde.

Satsningarna på förnybar energi hotar hela Europas tillgång till stabila elleveranser under den här vintern. Det framgår av en studie från franska Cap Gemini. Som i så många andra rapporter betonas att det är den vansinniga satsningen på vindkraft som bär skulden. När det blåser får elmarknaden ett överskott att sälja, och eftersom det handlar om en fri marknad är energislagen som erbjuder de lägsta priserna de som favoriseras. Det drabbar i det här fallet de gaseldade kraftverken som inte alls kan konkurrera med billig, subventionerad vindkraft. I en amerikansk studie befaras att 60 procent av Europas gaskraftverk tvingas stänga fram till 2016.

Samtidigt finns det rapporter som säger att Europa trots allt tal om utsläpp och klimatförändringar gradvis återgår till att elda kraftverken med kol. Förklaringen ligger i att de enorma satsningarna på ”grön” energi inte bara visat sig betydligt kostsammare än man räknat med utan att de också lett till så höga elpriser att konsumenterna inte har råd att betala dem. De statliga investeringarna och subventionerna har stadigt minskat, samtidigt som också privata investerare börjat dra öronen åt sig. Det finns siffror på detta, men Skeppsgossen nöjer sig med att konstatera att ett misslyckande är ett misslyckande.

Intressant är också att Obamas ihärdiga försök att knäcka USA:s kolindustri kan leda till att kolet kommer tillbaka som en konkurrenskraftig energikälla. I Tyskland bygger man nu nya kolkraftverk som ersättning för kärnkraften, samtidigt som man påstår sig satsa på förnybara energikällor som vind och sol. Samma utveckling förutspås i Amerika. 

Detta var väl inte riktigt vad de gröna tänkte sig - men när vinterkölden närmar sig duger det inte med vindsnurror och översnöade solceller om man inte vill att människor ska frysa ihjäl. 

Alarik Vittfarne: Konsten att narras på riktigt

Än är undrens tid inte förbi

Verkligheten överträffar som bekant dikten. Det bekräftar en ögonblicksbild från en rättegång i Malmö. En 62-årig libanes skjutsades in i tingsrätten i rullstol och åtalades för bedrägeri mot Försäkringskassan som kostat 3,7 miljoner kronor. Han hade simulerat så allvarlig sjukdom och multihandikapp att han berättigats till assistans, för vilken han anlitat den närmaste släkten.

Han hade narrat två överläkare till att skriva intyg på att han varken kunde stå upp, gå, använda sina händer eller lyfta på armarna. Han hade klagat på reumatiska besvär, blev röntgad utan att man hittade någon inflammation i lederna. Men ändå byttes båda knälederna ut på skattebetalarnas bekostnad. Han genomgick en skattebetald gastric by-pass operation, som så småningom befriade honom från sin kraftiga övervikt. Men inget hjälpte, så han uppgav sig till sist vara helt rullstolsburen.

Allt detta har man kunnat läsa i press och på bloggar. På Avpixlat finns följande sammanställning: 

“Patienten”:

Samir El-Shemesani, f 19510109, tolkbehov på arabiska

“Assistenterna”:

Intisar Al Naser, f 19550301, tolkbehov på arabiska, tidigare gift med “patienten”
Ahmad Shemesani, f 19960424, släkting till “patienten”
Lina Shemesani, f19930728, dotter till “patienten”
Hana Esteite, f 19860603, dansk medborgare, tolkbehov på arabiska
Sana Kraiyim, f 19830221
Asma Ramez Nassereddine, f 19680401, medborgare i Libanon, tolkbehov på arabiska, gift med Mohammad Chehad (se nedan)

Penninghälarna:

Mohammad Chehadi, f 19661126, statslös, tolkbehov på arabiska, gift med Asma Nassereddine (se ovan)

Amal Sghayir, f 19680621

Malmö tingsrätt, B 4338-13

Åklagaren visade filmer, där Samir dansar med en känd politiker på en fest, där han utan problem promenerar på gatan och där han kör bil.

Då kommer föreställningens clou, som inga media nämner, men som jag fått från en bekant, som var närvarande vid rättegången.

Samir protesterar: ”Ja, men det där är inte rättvist. Ni har ju bara filmat mig på min fritid. Jag måste ju ha rätt att vara ledig som alla andra.”

Under mina resor har jag mött narrar i många länder och många kulturer, t.o.m. några som jag senare förstått hörde till den italienska maffian. De har alltid drivit narrandet inom det troligas gräns. Man har behövt erfarenhet och ett skarpt öga för att ana lurendrejeriet. Sverige är nog det enda land där man kan lura två överläkare att intyga orimligheter. Och till sist, narren själv kan tycka att det är så naturligt med fusk att man kan hävda rätt till ”fritid” från de ansträngande delarna av fusket.

Jag måste erkänna att jag är så dum att jag undrar hur de två överläkarna kan ha jobben kvar.

Lustiga huset?

Stridshingsten själv

Under den senaste tiden har Skeppsgossen fått sig många goda skratt åt de svenska narrarnas förehavanden. Vår statsminister jämför sig själv med en stridshingst, afrosvenskarna känner sig kränkta över åkleksaker med Afrikabilder på Hemköp och Sven-Bertil Taube censurerar sin fars vistext i Tatuerarevalsen, bara för att där står en rad om ”negrer, skräll och skrik”. Sverige gör sig verkligen förtjänt av öknamnet Lustiga huset – men tyvärr är de karikatyrbilder vi ser i speglarna mer olustiga än lustiga.

Sverige är emellertid i gott sällskap.

Från Palestina rapporteras att de elaka israelerna nu har hittat ett nytt och raffinerat vapen för att sabotera de stackars palestiniernas odlingar på andra sidan den berömda muren. Och vapnet heter klippdassar (hyrax på latin). Enligt palestinierna släpps de små djuren ut av judiska bosättare och gnager i sig allt som växer i ökenjorden. Svåra att jaga är klippdassarna också, eftersom de gömmer sig i sprickor och hål i muren när de jagas. På arabiska kallas de ”Al Wabar Al Sakhri” och palestinierna fick söka ett bra tag innan de lyckades hitta det på Google. Klippdassen omnämns för övrigt redan i Ordspråksboken och får anses tillhöra den inhemska faunan till skillnad från de människor som bor i området.

Klimatnarrarna förnekar sig inte heller. År 2047 blir det så jäkla varmt i världen att 147 storstäder framför allt på den nordamerikanska kontinenten kommer att bli obeboeliga. Om vi inte slutar släppa ut växthusgaser... Men även om vi slutar med sådana dumheter betyder det bara att vi får en frist på 22 år innan det går åt helvete.

Varför aktivisterna valt ju 2047 som slutdatum har gett upphov till spekulationer. En del menar att det beror på att kalendrarna i våra mobiltelefoner slutar det året och det låter ju vetenskapligt underbyggt. Men gamle olyckskorpen Paul Ehrlich ogillar säkert det nya årtalet för han förutsade att mänskligheten skulle gå under redan för 30 år sedan.   

Men alla aktivister är inte överens om dödsåret. Filosofen och f.d. Boomtown Rats-sångaren Sir Bob Geldof sade nyligen i ett föredrag i Johannesburg att världen tar slut 2030 – och att det kanske ändå var en alltför optimistisk siffra. Tänk att den mannen uppnått 61 års ålder utan att bli ett uns klokare!

Apropå gröna aktivister har det nu visat sig att de pyttesmå plastkulorna i tandkräm, body-lotion, hårtvättmedel etc. passerar renhållningsverkens filter och seglar rakt ut i våra vattendrag. Där omvandlas de till godis för småfisk och andra varelser som inbillar sig att plasten är en ny sorts mumsig plankton. Ett nytt hot mot mänskligheten, säger SNF:s Mikael Karlsson i SVT och ser vederbörligen oroad ut. Ja, är det inte klimatet så är det plastkulorna som hotar oss. Eländet tar visst aldrig slut…

Fast vi vet ju sedan gammalt att plast är ett otyg och att det finns enorma ansamlingar av plastartiklar i delar av Stilla havet. Den största av dessa artificiella ”öar” kallas Pacific Garbage Patch och sägs vara större till ytan än självaste Texas. Men finns den verkligen? Vartannat år seglar ett narrskepp till området utan att hitta ”ön”. Det är nämligen så att plast som flyter omkring i havet så småningom sjunker till botten. Och öns centrum är numera utfodringsplats för bakterier och svamp som gillar gammal plast och käkar allt de kan.

Priset som veckans supernarrar tar väl i alla fall de somaliska vetenskapsmän som låser in psykiskt sjuka i ett rum tillsammans med en hyena. I de här trakterna har nämligen hyenan rykte om sig att kunna äta upp onda andar och på så vis “hela” patienterna. Såvida den inte äter upp hela patienten förstås, vilket lär ha hänt vid mer än ett behandlingstillfälle. Trots riskerna är inte hyenabehandlingen billig. En session med en tränad hyena kostar 560 dollar, fullt jämförbart med timpriset för en västerländsk psykiater, skriver bloggaren Daniel Greenfield.

För övrigt kan Skeppsgossen meddela att badsäsongen för isbjörnarna i Arktis nu är officiellt över.   

Politiker har svårt för det här med klimatet...

Fågelslakten fortsätter - för att rädda det framtida beståndet!

Tranor i livsfarlig miljö

“För en del miljövänner är klimatförändringarna ett så stort hot att vi måste tillåta att fridlysta havs- och kungsörnar dödas av vindkraftverken. Argumenten som jag har hört är att de förnybara energislagen minskar mängden koldioxid i atmosfären. Mindre koldioxid minskar också hotet från klimatförändringarna – och därmed gynnas örnar och andra vilda djur.”

Med andra ord måste vi döda örnar och andra djur för att rädda dem!

Det som fått Robert Bryce vid Manhattan Institute att reagera är att det amerikanska naturvårdsverket försöker få till ett undantag från lagen om fridlysning i samband med ett vindkraftsprojekt i Kalifornien. Undantaget skulle innebära att fem kungsörnar får dödas av propellerbladen under en femårsperiod.

Örnar och andra fridlysta fåglar dödas numera rutinmässigt vid vindfarmerna men hittills har ingen ägare någonsin ställts inför rätta i USA. Däremot åtalas olje- och gasindustrin vid varje överträdelse av gällande lagar.

I Sverige dödas som bekant inga fåglar, fladdermöss eller andra flygande varelser överhuvudtaget av vindkraftverken. I USA däremot finns det statistik som visar att minst 85 örnar har dödats av vindsnurror sedan 1997. Där erkänner ansvariga myndigheter att ju fler vindkraftverk som byggs desto fler rovfåglar och andra fåglar kommer att dödas.

Skrämmande siffror har också publicerats i Wildlife Society Bulletin. Enligt dessa dödas ca 573 000 fåglar om året i Amerika, av dem runt 83 000 rovfåglar.

Man kan med fog fråga sig till vilket pris. Enligt den amerikanska vindenergiföreningen reducerade vindkraften år 2012 landets koldioxidutsläpp med 80 miljoner ton. Förra året utgjorde de globala utsläppen av CO2 34,5 miljarder ton. De 60 000 MW som vindmöllorna i USA genererade minskade alltså de totala CO2-utsläppen i världen med 2/10 av en en procent! Någon har räknat ut att om USA vill nå upp till 1 procents minskning krävs det minst 120 000 fler vindkraftverk byggs.

Förra året levererade alla vindkraftverk på jorden lika mycket energi som vi kan få från 2,4 miljoner fat olja per dag. Samtidigt innebär ökningen av koleldade kraftverk under de senaste tio åren ungefär 2,4 miljoner fat olja per dag. För att kompensera för den öka kolanvändningen måste alltså vindindustrin bygga runt 142 000 vindkraftverk varje år (motsvarande en kapacitet på 285 000 MW).

Slutsatsen kan bara bli att vindkraften inte har minsta betydelse för en minskning av CO2-utsläppen. Att den dessutom subventioneras gör inte saken bättre. Varför ska skattebetalare – i USA och här hemma – betala för slakten av rovfåglar?

Klimatdebattören Sture Åström har i en insändare tagit upp ämnet ur ett svenskt perspektiv. Han skriver att Sverige redan har tillräcklig kapacitet för elproduktion och att överskottet blir ännu större i och med att pappersindustrin läggs ned. Totalt subventionerar alla Sveriges elkunder vindkraften med ungefär 28 öre per kWh; det motsvarar nästan hela produktionskostnaden för annan el. Och eftersom vi har ett överskott av el måste vindkraftselen exporteras till Tyskland, Polen och Lettland. För att minska utsläppen från deras kolkraftverk anser miljöpartiet att vi kan bjuda på de 28 öre per kWh som svenska elkonsumenter debiteras.

Sture Åström summerar: ”Ett vindkraftverk ger således inga miljövinster. Subventionerna [av vindkraften] är ett hån mot förnuft, elkunder och skattebetalare”.

Skeppsgossen vill gärna tillägga att ingen svensk naturvårdande myndighet eller organisation ännu har kunnat förklara varför så många fåglar, fladdermöss m.fl. faller offer för vindkraftverk i alla andra länder utom Sverige. Varför presenterar SNF inga regelbundna rapporter, varför tiger naturvårdsverket? För det kan väl inte vara så att vindkraftslobbyn köpt ornitologernas tystnad?